Öv 1915-1922 - Öv100

Go to content

Main menu:

Historik
AB Öresundsvarvet 1915 till 1922

Denna text är framtagen av Varvshistoriska Studiecirkeln: 
Christer Andersson, Ingvar "Frasse" Bengtsson, Sture Berglund, Jan Bergling, Leif Ingvarsson, Bengt Lindfors, Bruno Nikolausson, Åke Nilsson, Göran Olsson, Sten Sandelin och Per Tunander.
Materialet sammanställt av Ingvar "Frasse" Bengtsson och Bengt Lindfors.

Arthur Du Rietz konstituerade Öresundsvarvet AB den 16 december 1915. Konsul Arthur Du Rietz hade lång erfarenhet av Shipping och Rysshandel då han 1900 bildade ett företag i Mem vid Göta Kanal för att importerade Asp från Ryssland som ombud för Vulkans Tändsticksfabrik. Företaget hade även en filial i Sant Petersburg.
Du Rietz såg att transporterna ökade och bildade 1906 tillsammans med John Myrsten och Ernst Wendel Rederi AB Mems, för att själv transportera aspvirket från Ryssland till Sverige.
1910 flyttades huvudkontoret till Göteborg, kontoren i St. Petersburg och i Mem behölls som filialer.

 Arthur Du Rietz

Arthur Du Rietz har kapital, han har erfarenheter från shipping och från varvsvärlden där han beställt flera nybyggen. Han ansåg att det skulle komma att behövas mycket nytt tonnage efter kriget.

Du Rietz hade även en släkting i Landskrona. Då denne Carl Fritsch fick höra om varvsplanerna agerade han snabbt och genom Borgmästaren August Munk af Rosenschöld inbjöds Du Rietz till Landskrona.

1915 09 22. Efter inspektion av kronans mark på Gråen flyttades intresset över på några sandbankar söder om Landskrona hamn. Stadens byggnadschef Gustav Edlund presenterade en utfyllnadsplan och garanterade att på grunden söder om staden skulle det kunna resa sig ett varv som en platt Venus ur havet. Det avtalas om utfyllnad av en tomt på 50 000 kvadratmeter till en höjd på två meter över normalvattennivån och en option på ytterliggare 30 000 kvadratmeter. Stadsfullmäktige tog ett snabbt beslut att genom utfyllnad av södra grundet skapa nya varvsarbetsplatser för 200 till 500 män.

1915 11 22. Kontrakt skrevs den 22 september 1915. I kontraktet förband sig Landskrona att utöver tomtutfyllnaden dels anlägga en järnvägsförbindelse från stationen till varvet och dels skulle kommunen anlägga de först 50 metrarna kaj.
Då varvsinvesteringen var en spekulation i krigsförluster och därmed kommande tonnagebrist så skulle tomt, spår och kaj vara klara senast den 1 juni 1916.

Carl Du Rietz förband sig att omedelbart efter detta datum påbörja Öresundsvarvets anläggningsarbete med två bäddar för fartyg upp till 2000 ton. Du Rietz uttalade varvskoncept var att bygga mindre lastfartyg i serieproduktion samt att köpa och montera in maskiner och övrig utrustning i fartygen.

Den 16 december 1915 bildades Öresundsvarvet med finansiären Arthur Du Rietz som direktör och ordförande?, detta medförde att varvets säte låg i Göteborg och inte i Landskrona. Per Forsman var teknisk chef och varvschef.


1915-1916 i Landskrona Korrespondenten

1915 04 21. Sveabolaget köper Arthur Du Rietz Rederi AB Mem och tar över dess fartyg allt efter som de anlöper svensk hamn.

1915 11 11. ÖRESUNDSVARVET; Den planerade millionanläggningen i Landskrona.
Arthur Du Rietz har förklarat att det är riktigt att man planerar anlägga ett skeppsvarv, men att det inte är säkert att det kommer att förläggas i Landskrona.
Tanken är att bygga 4:a bäddar och därjämte inrikta varvet på reparationer. Men det beror på konjunkturläget vid varvets färdigställande om man till en början ska bygga special båtar för Mem:s rederi AB. Vilket vid sin senaste stämma beslutat sig för att med 100 000 kronor intressera/investera i skeppsvarvet. Fartygsbyggnadsinriktningen beror på om man omedelbart mottaga beställningar utifrån på olika fartygstyper.

1915 11 19. Bostadsfrågan i Landskrona diskuteras mest med hänseende till små lägenheter för mindre bemedlade, men det finns en underton om ev. större behov i en snar framtid.

1915 11 23. Skeppsvarv till Landskrona, frågan är nu definitivt avgjord enligt ett telegram från den 22:e. Varvsindustrin förläggs i Landskrona efter en konkurrens med såväl Varberg som Västervik så tog Landskrona hem kontraktet.

Nu när frågan avgjorts kan det omtalats att två enskilda stadsfullmäktige sammanträden hållits denna månad. Den 8/11 avhandlades en av Fritsch väkt motion om åtgärders vidtagande för att få ett större skeppsvarv till Landskrona. Varvet är till en början att omfatta två bäddar och en areal av 25 000 kvadratmeter, plats till en flytdocka samt 50 till 100 meter kaj.
Det reserveras samtidigt om ett framtida behov av två bäddar till vilket erfordrar ytterliggare 25 000 Kvm. Varvet kommer att projekteras och byggas söder om den projekterade tvärkanalen enligt det Kummanska förslaget. En arbetsstyrka på 200 man kommer genast att tas i anspråk. Stora mängder gods kommer att föras till varvet genom hamn och stad.
Så snart som flytdockan, som ska byggas på varvet, är klar kommer många reparenter att söka sig till Landskrona. Fullt utbyggt beräknas att 500 man ska hållas sysselsatta.

Landskrona måste under alla omständigheter bygga tvärkanalen och det blir en stor lättnad för staden om en så stor tomt kan säljas.

1915 11 13. Återkommer Skeppsvarvs ärendet för beslut, detta tillstyrktes av såväl hamnstyrelse som drätselkammare. Efter ärendets föredragning så hölls överläggningarna bakom lykta dörrar där det beslöts med 2/3 majoritet att tillstyrka varvsplanerna.
Till den av hamnstyrelsen tillstyrkta hamnutvidgningen anslogs 386 000 kr. om tomtförsäljningen på två års sikt inte skulle täcka sina kostnader.
A Munk af Rosenschöld och grosshandlaren A J Pettersson var de som det bäst syntes att för Landskrona att sluta avtal om försäljning av varvstomten.
Förhandlingskommittén skred omedelbart till verket.

1915 11 22. Undertecknades kontraktet mellan Landskrona och Arthur Du Rietz.



1915 11 24. Det nya skeppsvarvet i Landskrona kommer att byggas på södra grundet.
Två stapelbäddar för fartyg upp till 2 000 ton ska byggas och det planeras för ytterliggare två bäddar för fartyg mellan 5 700 och 7 500 ton.
Kontraktet för varvs tomten är på 50 000 m2 med option på ytterliggare 80 000 m2.
Arthur Du Rietz överlåter kontraktet till ett Aktiebolag med minst 500 000 kronor i aktiekapital.
Kontraktet innebär att 1916 06 01 ska det område som för närvarande står under vatten vara utfyllt och planerat till 2 m över normalvattenståndet, med en 50 m lång kaj med 7,5 m djup samt ha en järnvägsförbindelse till Landskrona station. Tomten ska även ha serviceledningar för elektricitet och vatten.

Utfyllnad av tomtmark kommer att fortgå under hela 1916 och omfatta en större areal än den överenskomna, detta så att Landskrona även får tomter för andra fabriksändamål. Till en början kommer kajerna att bli provisoriska och ha ett djup på 4 meter utöver den kontrakterade kajen på 50 meters längd och med 7,5 meters djupgående.

A Du Rietz förbinder sig att efter 19160601 omedelbart börja anlägga bäddar och maskinfabrik då tomten är utfyll, han räknar då med att arbetsstyrkan ska bli större än de ursprungligt beräknade 200 männen.

1915 11 30 Kontraktet mellan Landskrona och skeppsvarvs aktiebolaget föredrogs i stadsfullmäktige och lämnades till drätselkammaren för verkställighet.

1915 11 30 Stiftelseurkund har ingivits för varvsanläggningens aktiebolag. Aktiekapitalet ska vara lägst 500 000 och högst 1 500 000 kronor i aktier om 1000 kronor.
Bolaget har sitt säte i Göteborg och stiftare är konsul Arthur Du Rietz, ingenjör E Wendel, kontorschef I Myrsten och Mems Rederi AB där Du Rietz är firmatecknare.

1915 11 30 Vid stadsfullmäktiga mötet föreslår C Fritsch att staden ska förvärva Gråen och använda den som flygstation.

1915 11 30 Karlskrona varvet, som enligt borgmästare August Munck af Rosenschöld kom in som sen intressent i A Du Rietz varvsanbuds förfarande, får via Marinförvaltningen ett anslag på 1 327 900 kronor för utbyggnad under 1916 samt ytterliggare 450 000 för 1917.

1915 12 17 Aktiebolaget Öresundsvarvet (Första gången namnet registreras officiellt)
AB Öresundsvarvet som har till ändamål att driva varvsrörelse i Landskrona har i går den 16/12 haft konstituerande sammanträde i Göteborg. Till VD valdes konsul Arthur Du Rietz och övriga styrelsemedlemmar ingenjör E Wendel, Kontorist J Myrsten, O Åkesson från Norrköping samt Carl Fritsch från Landskrona.

1915 12 16 antogs bolagsordningen för AB Öresundsvarvet som har till ändamål att driva varvsrörelse och annan därmed jämställd verksamhet. Aktiekapitalet uppgår till minst 500 000 kr och högst 1 500 000 kr samt vara fördelat i aktier a 1 000 kr.
Av aktiekapitalet har inbetalts 200 000 kr.
Återstående inbetalning fullgöres före 1916 12 17.
Bolagssätet blir i Göteborg. Styrelsen utgörs av:
VD/Ordförande konsul Johan Arthur de Rietz, Göteborg.
Ingenjör Ernst Henrik Wendel, Göteborg. Kontorschef Johan Herman Myrsten, Göteborg. Konsul Otto Åkerman, Norrköping. Konsul Fredrik Carl Fritsch, Landskrona.
Suppleanter; Ingenjör Karl Peter Hugo Lundgren, Stockholm. Borgmästare Carl Johan August Munk af Rosenschöld, Landskrona.

1916 03 02. Hyreshus i kvarteret Storken anbud infodras på byggandet av fyra bostadshus.

1916 10 13 vid en extra bolagsstämma utökades aktiekapitalet till 4 300 000 kr. Borgmästare August Munch of Rosenschöld, bankdirektör Schmidt och Fritz äger var sin minoritetspost men kan enligt Munch styra vem som får köpa/äga de nyemitterade aktierna.
Ny finansiär blir ”smilning” Albert Jensen, han är Dansk och han är representant i en kol importörfirma för den Tyska Stinnes koncernen. Jensen har ett förflutet i amerikanska marinen, som agent i Ryssland och han har tillsammans med fadern/svärfader Hans Jensen förvärvat aktiemajoriteten i partsrederier (sjöfart). Går ”Smilning” Albert Jensen in i Öresundsvarvet med eget - eller med den Tyska Stinnes koncerns kapital?
Carl Fritsch blev VD 1916-10-13.
Under hösten 1916 utökades såväl aktiekapitalet som planerna för Öresundsvarvet.
(Troligen först till 800 000 kr) med Arthur de Rietz, Ernst Wendel, Otto Åkerman, Jan Myrsten och Carl Fritsch som aktieägare. (Enl. August Munk af Rosenschöld och Fritsch ett fåtal aktier, men trots det en påverkande minoritets del när Albert Jensens släpptes in)
De två påbörjade bäddarna sprängdes eller revs för att ge plats för fyra större bäddar.

Tyskland levererade maskiner till maskinverkstaden och fartygsplåt i utbyte mot råvaror som malm och ev. mot olika tjänster. För att uppnå de nya målen behövde Landskrona en arbetskraftsinvandring med 1-2000 man.
Träbåtsvarvet Landskrona Nya Varv införlivades samtidigt till Öresundsvarvet.


Muddringar 1916 i Landskrona hamn




1917 i Landskrona korrespondensen

1917 01 25 Drätselkammaren Framställan om försäljning till AB Öresundsvarfet av tomterna Nr 9, 10 .11 och 12 i kvarteret STORKEN

1917 02 23 ÖV ansöker om bygglov i kvarteret GRIPEN på 10 900 kvm för arbetarbostäder.

1917 02 23 ÖV ansöker till Drätselkammaren om att köpa en större Lyftkran att placera på varfsområdet.

1917 02 29 ÖV anhåller om ett anslag utan återbetalningsskyldighet för att anlägga nordens största torrdocka. Ansökan lämnas till Handels och Industrifonden.

1917 03 19 Kvarteret GRIPEN överlåts till ÖV För byggandet av arbetarbostäder, tidigare tomtägare var Weibulls.

1917 03 19 ÖV ansöker om att få anlägga kaj hos stadsfullmäktige.

1917 03 19 Drätselkammaren tillstyrker ansökan från 1917 02 23 om att ÖV ska få köpa en större lyftkran.

1917 03 26 Ur Aktiebolagsregistret för ÖV som har sitt säte i Göteborg. 1916 12 19 antogs förnyad bolagsordning och tillskjutande av nytt kapital 4. 2 miljoner kronor.

1917 04 03 Möte angående ÖV kran och Kaj med Drätselkammaren 31 röstar för och 3 mot.

1917 04 18 AB Öresundsvarvet hade bolagsstämma i Landskrona den 18 april ordförande Arthur Du Rietz.

1917 05 25 Strejk vid Öresundsvarvet arbetarna vid ÖV nerlade i gåt arbetet. Arbetarna begärde en höjning av timlönen från 51öre till 80 öre per timme. Då detta ej beviljades, nerlades arbetet omedelbart. Strejken berördes ett 70 tal arbetare.

1917 06 22 Statsanslag tillstyrktes av länsstyrelsen i Malmö utan återbetalningsskyldighet ur handels, industri och sjöfartsfonden på femhundratusen kr till byggnad av en torrdocka till en beräknad kostnad av en miljon niohundrafemtiotusen kr, detta förutom dockport.
Inköp av en 60 tons kran för ca trehundratusen kr.

1917 06 23 Öresundsvarvet gör ytterligen markköp 4365 m2 a 12kr/m2.

1917 07 24 Historisk dag för Öresundsvarvet då det flaggas för kölsträckning av de två första ångarna på 1850 ton vardera.

1917 08 01 Rederiaktiebolaget Percival har hos Öresundsvarvet beställt en ångare på 1900 ton för leverans kommande år April — Maj.
Fartyget byggs i Bureau Veritas klass.


Öresundsvarvet 25 september 1917


Foto taget 31 maj 1917

1917 08 20 Utfyllnadsarbetet från havet får en strandskoning på 3, 46 km:s längd som utfylls med 360 000 kubikmeter muddermassor till en kostnad av 850 000 kr. Landskronas hamn utökas och blir efter Stockholm och Göteborg landets lämpligaste transoceana trader
Samtidigt med torrdockan byggs skeppsbyggeri hall, materialbod och på smärre stapelbäddar
byggs det två systerfartyg på 1 850 DWt. som kommer att sjösättas inom kort. På bäddarna kan byggas fartyg upp till 4 000 DWt.
Enlig prognos så ska snarast två bäddar för fartyg upp till 12 000 DWt. byggas.
I samband med aktiekapitalets utökning beslutades det att anlägga en större torrdocka med
Längd 189,3 m, Bredd 26,8 m och djup ca 7,5 m det blir Skandinaviens största torrdocka och kan husera fartyg på upp till 15 000 DWt.
I samband har även uppförts reparationsverkstad samt en pannverkstad kommer att uppföras.
Torrdockan får avancerad utrustning förhalningsspel för 2 milj. förutom dockport och pumpanläggning och kranar. En 60 tons lyftkran kostar 300 000 kr.
På grund av de höga kostnaderna begärs stöd med 500 000 kr utan återbetalnings skyldighet från Handels-, Industri och Sjöfarts fonderna.

Medan varvet anläggs pågår fartygsbyggnation. Kontrakt med Rederi Fredrika i Stockholm sluts kontrakt på ett 3 300 DWt. fartyg som ska sjösättas i juli 1919 och levereras 1920 03 31 för ett pris av 2 904 000 Kr.
Vidare ska Landskrona redaren Hugo Persson ha en ångare på 4 000 DWt. som är utrustat med elektricitet och trådlös telegrafi etc.
Fördelar är närhet till järnväg och en 100 m bred och 8 m djup hamn arm kommer sinom tid att skapas vilket medför att Landskrona kommer att stå väl rustat för uppsvinget i sjöfarten efter kriget.


Torrdockan under byggnation 1918





1918 04 24 Öresundsvarvet höll bolagsstämma den 23/4.

Arthur Du Rietz ordförande: "Varvstomten färdigställdes våren 1917 och utgör nu 800 000kvm, varav Landskrona stad har 500 000 kvm och 300 000 kvm som Öresundsvarvet tillförsäkrat sig option på. Förhandlingar om ytterliggare 70 000 kvm pågår likaledes om att ÖV ska få äganderätt till betongkaj för stora lyftkranar. Kajen framför kontoret har ännu ej gjorts tillgänglig, detta p.g.a. att staden inte muddrat färdigt. Den första utbyggnaden avsedd för fartyg upp till högst 3 000 ton fullbordades 1917 i enlighet med planen för varvets utvidgning.
Under våren påbörjades arbete med två stora fartygsbäddar, detta var vid årsskiftet 17/18 så långt framskridit att kölsträckning kan vara aktuell då endast smärre arbeten återstår.
Det har träffats en uppgörelse om torrdockan. Muddringsarbetet kommer att utföras av Moon & son från Köpenhamn. Torrdockan blir nordens största med måtten 621 fot/189.3 m lång,
80 fot /24,4m bred och med ett djup på 26 fot/7,92m till botten och 24´ 6´´ till botten stöds blocken.
Torrdockan kommer att utrustas med en förstklassig lyftkran och förhalnings spel vilka ska levereras 1918 08 31.


STREJKER OCH ANDRA VIDRIGA FÖRHÅLLANDEN MEDFÖR FÖRSENINGAR
I samband med torrdockan kommer att uppföras reparationsverkstad samt där jämte en pannverkstad efter varvets behov/kompetens.
Skeppsbyggnadshallen jämte därtill hörande maskiner är nu nästan slutlevererade, detta trots störande leveransförseningar.
Förhoppningsvis ska ny fartygsbyggnation komma igång varför Öresundsvarvet har behov av arbetskraft.
Försörjning med elektricitet 3 000 volt som fördelas i en transformator/kraft station till 500 volt.
Systemen för tryckluft, el oh vatten är nästan färdigställda. Järnvägsspåren har lagts ut så att de ånglyftkranar som varvet köpt kan arbeta efter hela bäddlängderna.
Varvet har beställningar på fyra ångar på upp till 4 000 ton samt ett antal ångare är sålda till tillfredställande priser. Behovet av tonnage beräknas bli stort efter kriget. Utöver sålda ångare beräknas varvets prestationsförmåga bli stor.
P.g.a. bostadsbrist har Öresundsvarvet skaffat arbetarbostäder för nära 600 familjer och sannolikt kommer fler att byggas.
Det råder livsmedelsbrist med svårigheter; särskilt för de ogifta, att till ett billigt pris ordna mat.
Varvet har installerat ett merkantilt matställe ”rotfrukts restaurang” vilket bidrog till en ökad ungkarls arbetskrafts tillgång.
Åtskilliga arbetsnedläggningar har förekommit, en berörde Järn- o metallarbetarna, denna fördröjde produktionen med nästan tre månader."
Ansvarsfrihet beviljades styrelsen med Ordförande Arthur Du Rietz, August Munk af Rosenschöld, Carl Fritsch och Martin Schmidt m.fl. Samme ordförande fick samma ansvarsfrihet i styrelsen för Landskrona Nya Varv.

1918 05 23 Rederi Svea har sju ångare under byggnad varav en på 4 000 ton som beställts vid Öresundsvarvet för 3. 520 000 kronor.

1919 11 03 Kungörelse.
Sedan AB Öresundsvarvet vid extrastämma den 30 november 1918 bemyndigat styrelsen att utvidga aktiekapitalet till 8 400 000 SEK. samt Kapitalkontrollnämndens tillstånd till kapitalökningen inhämtats, så tillkännagives härmed att aktiekapitalets ökning skall försiggå på följande sätt:
1. De nuvarande aktieägarna hava företrädesrätt till teckningen av nya aktier sålunda, att för tre aktier får teckna en ny.
2. Aktieägare, som som vill begagna sig av denna teckningsrätt, har att härom göra anmälan hos styrelsen före den 1 december 1919.
3. Därest aktieägare icke begagnar sig utav sin teckningsrätt, kommer överblivna aktier att mellan övriga aktieägare, som därtill anmält sig, fördelas i proportion till vars och ens förut ägande antal aktier.
4. Därest överteckning eljest ägt rum, komma tillgängliga aktier att bland tecknare fördelas i proportion med det tecknade antalet aktier
5. För varje tecknad aktie skall senast den 15 december inbetalas 1000 SEK kontant.
6. De nya aktierna skola vara likställda med förutvarande med undantag därutinnan, att de icke skola deltaga i den utdelning, som möjligen kan komma att ske för år 1919.
Landskrona den 31 oktober 1919.
Styrelsen för AB Öresundsvarvet.

1919 11 04 Nyemission i Öresundvarvet.
Styrelsen i AB Öresundsvarvet har beslutat öka aktiekapitalet från nuvarande 6 300 00 SEK till 8 400 00 SEK, Varom bemyndigande erhölls redan vid extra bolagsstämma den 30 november 1918. Styrelsen hade då föreslagit, att aktiekapitalet som vid denna tid utgjorde 4,2 milj. kr. skulle på en gång fördubblas, men beslöt stämman fördela kapitalökningen i två emissioner på vardera 2,1 milj. kr. i hopp om att tiderna skulle bli bättre och kapitaltillgången större. Detta har visserligen ej blivit fallet, men avser styrelsen det ändå nödvändigt att företaga en nyemission för att skaffa erforderligt rörelsekapital.
Emissionen företas till parti.


Öresundsvarvet1920 med fartygsbäddar och huvudkontor.


1920 i Landskrona korrespondensen

1920 01 07 Arbetarrådet avslog Öresundsvarvets framställan om att få använda de åtta
ångkranförarna till omkring två timmars längre arbetsdag per dag längre än lagen medger.

1920 01 09 Risk för att konflikt kan utfalla from 17 jan. Den kan komma att beröra 700 man.

1920 01 17 Konflikten uppstod och den berör 700man

1920 01 17 AKTIEBOLAGSREGISTRET; AB ÖV vars styrelse har sitt säte i Landskrona: Till styrelseledamot i stället för Martin Schmidt har valts Johan Emil Mossberg, i vars ställe Hugo Persson valts till suppleant. Firmatecknare är Carl Johan August Munck af Rosenschöld, Johan Arthur de Rietz och Fredrik Carl Fritsch samt kamreren Gustaf Dubois, ingenjören Adolf Erik Öberg och doktor Franz Werner, alla i Landskrona. Två i förening teckna firma.

1920 01 17 Uupptages föredragslista från Öresundsvarvet med ett 30 tal ärenden bland annat anhållan om tomtupplåtelse och uppföranden av trähus.

1920 01 23 Öresundsvarvet ansökan att få uppföra trähus på Kv. Draken östra. Kammaren hemställer därför att stadsfullmäktige måste avslå företagets framställan.

1920 01 27 Öresundsvarvet framställan att få uppföra trähus på Kv Draken östra avslogs av Drätselkammaren.

1920 01 29 Öresundsvarvet anhåller om exporttillstånd för en 4000 tonnare till Danmark.

1920 01 30 Öresundsvarvet har bildat en sjukkassa och varvet har lagt en grundplåt 1000 kr. I kassan finns 30599kr.

1920 02 02 Kungörelse angående missöde vid förhalning av fartyg NR 4 den 18/12 1919.

1920 02 03 Öresundsvarvets sjukkassa hade årsmöte där styrelsen beviljades full ansvarsfrihet . Mötet beslöt att tillsätta en avlönad expeditör med en lön av 3 600 kr år.

1920 02 13 Öresundsvarvet kommer att uppföra sex större hus I kv. Tranan. Det blir både två- och trevåningshus med både en- och tvårumslägenheter.

1920 03 09 Öresundsvarvet har fått in tre reparenter, färdigställande av bordläggning på ett nybygge pågår för Dansk räkning.

1920 04 26 Under 1919 som är varvets andra verksamhetsår har det levererats 4 lastångare på tillsammans 9 970 dwt., dessutom har det sjösatts ett lastfartyg på 4 370 dwt.
För närvarande är på stapelbäddarna under byggnad en 3 300, två 4 370 och en 8 200 dwt lastångare, alla shelterdäckare. Samtliga fyra fartyg förses med AB de Lavals Ångturbiner.
Tre av de fyra fartygen är anordnade för kol – eller oljeeldning. I detta Sammanhang kan nämnas, att de Lavals kuggväxlade fartygsturbiner, visat sig motsvara alla förväntningar beträffande driftsäkerhet och ekonomi. Farhågor har funnits att de mindre turbinmaskineriet ej skulle erbjuda någon fördel framför kolvångmaskiner.
Det visar sig emellertid nu att ett så litet turbinmaskineri av denna typ om 900 IHK så är kol åtgången 0,52 kg per HK timme, vilket är 16% lägre än större kolv ångmaskins förbrukning. Dessutom kommer kol förbrukningen för turbinfartygen ytterligare att minskas genom förbättringar.
Närmast de ovan nämnda nybyggnaderna kommer två motorfartyg på 4 450 och 10 400 dwt av sluten shelterdäck typ att byggas. Motorerna kommer att levereras från Götaverken i Göteborg.

Varvsområdet som under 1919 omfattade 11, 9 hektar är för närvarande under utvidgning till 15,9 hektar.

Varvets fyra bäddar har färdigställts under 1919. Deras längder är 300, 300, 500 och 600 fot. Bäddarna betjänas nu av transportabla ångkranar. Under uppförande är 28 fasta bäddkranar, varav de första tagits ibruk. Till bäddarna hör ett modernt plåtslageri. Man ska särskilt uppmärksamma de väl genomtänkta transportanordningarna som underlättar lagring och hantering av stål materialet.

Såväl hydraulisk som pneumatisk bearbetning förekommer. För den pneumatiska anläggningen som nu arbetar med 34 kubikmeter/timme, är en ny större anläggning under uppförande, denna ska lämna ytterliggare 100 kubikmeter/timme.

Torrdockan, den största i Skandinavien, är nu färdig och driften vid densamma är i gång. Dess dimensioner är Längd 621 fot (18 928,08 cm), bottenbredd 80 fot (2 438,40 cm) och djup över blocken 26 fot (792,48 cm). Dockan betjänas av en spårbunden rörlig 130 fot (3 962,40 cm) hög lyftkran med en maximal lyftkraft på 15 ton, samt på båda sidorna mindre kranar.
För maskin reparationer har det byggts en väl utrustad maskinverkstad vid dockan.
Vid utrustningskajerna är djupet f.n. 17 fot (518,16 cm) men kommer under årets lopp att muddras till 25 fot (762,00 cm). Längst ena utrustningskajen löper en 60 tons portalkran med en utliggning av 25 m.

Arbetsstyrkan uppgår nu till 1 100 man.

Varvet äger f.n. lägenheter för 600 arbetare. Under uppförande är dessutom bostäder för ytterliggare 200 man.
För närvarande är material tillgången på varvet god, tack vare de stora materialmängder, som kommit från utlandet under den senare hälften av 1919. Det är blott skada att de för materialets bearbetning erforderliga yrkesarbetarna saknas inom landet i tillräckligt antal. Alla skeppsbyggare är fullt sysselsatta, varför den nämnda bristen skyndsamt måste avhjälpas.
Det är att hoppas att våra myndigheter ska få upp ögonen för de stora chanser, som en förståndig arbetarpolitik i nämnd riktning finns för att ge skeppsbyggnadsindustri och rederinäringen tillfälle att utvecklas jämsides med de utländska företagen. Om de en gång kommer efter så blir det inte inom en snar framtid tillfälle att ta igen det som förlorats.



1920 10 01 Blev doktor Fritz Werner från Stinnes koncernen teknisk chef. Han hade tysk arbetskraft med sig.

1920 07 31. Platsannons.
Varvet söker nagelvärmare omedelbart.

1920 09 08. Dockning.
Grängesbergsbolagets Volrath Tham på 5800 ton dockas.

1920 09 16. Verkställade direktörsbyte.
Öresundsvarvets verkställande direktör Konsul Carl Fritch kommer den 1:a oktober lämna sin befattning.
Till hans efterträdare har utsetts varvets tekniske chef Fil. d:r Fritz Werner.
Konsul Fritch kommer dock fortfarande ägna sina krafter åt bolaget.

1920 09 23. Dockning.
Johnson Liniens Pedro Christoffersen på 10000 ton dockas för reparation.

1920 10 02. Stapelavlöpning.
Stapelavlöpning äger rum kl.12 av en ångare på 8200 ton till Det Oversöiske Compani i Köpenhamn.
Ångaren är byggd till British Lloyds högsta klass. Hon är shelterdeckad och gör 10 knop på full last.
Maskineriet är på 2000 EHK och tillverkad av De Laval.

Omedelbart efter sjösättningen sträckes kölen till Svenska Ostasiatiska Kompaniet ett motorfartyg om 10400 ton.


1921 Landskrona Korrespondenten

1921 02 14. Industri magnaten Stinnes och Öresundsvarvet. Med anledning av rykten från varvsledningen varit förhastad så skriver Berlinske Tidning i Köpenhamn; Meddelandet att Hugo Stinnes övertagit ett större belopp preferensaktier i Öresundsvarvet kommer in te överraskande, då det är bekant att tyskt kapital redan förut varit intresserande i Öresundsvarvet. Man antar att att det är Hugo sinnes avsikt att använda Öresundsvarvet till gagn för tyska handelsflottans återuppbyggnad. Man ser från svenska varv med oro på de förestående privilegier för ett enskilt företag, i det man väntar att Stinnes ska ge ÖV möjlighet till billigt material från Tyskland.
Av särskilt intresse är att medan Stinnes deltar i den förestående nyemissionen med hälften, den andra hälften företrädes vis tecknas i Danmark. Redan vid emissionen 1916 på 3 600 000 kronor så tecknades den större delen i Danmark. och kapitalet har sedan inte gått över i svenska händer.

1921 02 18 AB ÖRESUNDSVARVETS NYEMISSION.
Till S.D.S. skrivs från Göteborg; Det har på sina håll uppgetts att de svenska varven med oro ser på Öresundsvarvets förestående nyemission, då man väntar sig att Stinnes ska ge detta varv möjlighet till billigare råmaterial från Tyskland. Eder korrespondent har från initierat håll erfarit, att så inte är fallet. För 3 – 4 år sedan hade de svenska varven verkligen mycket svårt att skaffa råmaterial till konkurrens kraftiga priser, och de upprättade därför ett gemensamt materialkontor som gjorde upp om priser, leveranser etc. Nu är emellertid situationen en helt annan. Någon svårighet att skaffa konkurrens kraftigt material finns inte längre, tack vare den kraftiga konkurrensen på världsmarknaden.
Att de tyska varven kunnat dra till sig en del arbeten från England och Skandinavien, beror på landets billigare järn – och stål material samt på lägre arbetslöner i förening. Tack vare dessa omständigheter kan de tyska varven för närvarande offerera skeppsbyggnads arbeten till priser som ligger 25 till 30% under de engelska. Varför Stinnes under sådana förhållanden skulle konkurrera med de tyska varven genom att leverera till Öresundsvarvet, material till underpriser, då detta har att dras med lika dryga arbetskostnader som övriga svenska varv, ör det inte lätt att räkna ut. Detta helst som Stinnes koncernen varken lär eller kommer att få aktiemajoriteten i bolaget, utan denna innehavs fortfarande av de Danska intressenterna med grossisten Albert Jensen i spetsen.


1921 04 20 AB ÖRESUNDSVARVET har lämnat styrelse o revisionsberättelse för 1920.
Av styrelseberättelsen framgår bl.a. att utbyggnaden av varvet under året blev i det närmaste fullbordad . Dockan och reparations verkstaden togs i bruk och i den nya kraftstationen återstod endast en del monterings arbeten. Alla anläggningarna har visat sig ändamålsenliga och har gynnsamma transport förhållande (logistick)
Pannverkstaden har styrelsen beslutat att tillsvidare icke uppställa då styrelsen har för avsikt att använda densamma i kombination med annan industri.
Verksamheten har under ca 8 veckor störts av verkstadskonflikten. Dels genom en långvarig byggnadslockout som medförde att pågående och planerade byggprojekt bl.a. av arbetarbostäder inte beräknas bli färdiga i tid.
Antalet arbetare utgjorde 1 128 man i genomsnitt under året och kunde ej ökas även om det varit önskvärt.

Under 1920 levererades
Nr: 4 YOKOHAMA på 4 370 DWT till det Översjöiske Compagnie i Köpenhamn.
Nr:5 Hjalmar Blomberg ” HEDRUN” på 4 370 DWT till Sveabolaget i Stockholm.
ATLANTIC på 8 300 DWT till Översjöiske Compagnie i Köpenhamn.

Under byggnad är Nr: 9 och Nr: 19 vars bordläggningar var nästan färdiga, de är på 3 300 respektive 5 000 DWT.
Vidare pågår arbete med Nr: 20 på 4 400 DWT vars spant är resta samt Nr:21 på 10 400 DWT som kölsträckts.

Reparationsverksamheten var under 2:a och 3:e kvartalet utomordentligt livlig,: En större reparation utfördes på ångaren STORVIK från Norrköpings Rederi AB, den Amerikanska tankångaren SOMMERSET och av U.S. Navys högsjöjagare KANE som skadats genom minsprängning i Östersjön.

Av räkenskaperna framgår att årets drift visar på en mindre förlust på 30 381,08 kr.
Orsaken beror på att vinsten av rörelsen liksom de betydande inkomster som tillförts bolaget genom annulleringar helt och hållet använts till erforderliga avskrivningar.
Dessutom har på grund av fallande materialpriser, materialkontot nedskrivits med
1 627 321,37 kr, detta så att värdet av lagret nu fullständigt motsvarar marknadsläget.

Ökningen av anläggningarnas värde har uppkommit huvudsakligen genom att det till kontot förts torrdockan med ett värde på 3 932 361,51 kr. samt med reparationsverkstaden med ett värde på 587 909 kr.
Den uppkomna förlusten föreslår styrelsen ska täckas genom reservfonden och att resterande balanseras i en ny räkning.

Styrelsen har sökt konsolidera bolaget genom nedskrivningar av bolagets värden och planerar att genom inskränkningar i personal och nedskrivning av löner minska omkostnaderna under den nuvarande ekonomiska depressionsperioden.

Balansräkningen den 31 december 1920 balanserar med 38 472 082,29 kronor och årets bruttovinst har varit 3 073 950,33 kr,
Revisorerna tillstyrker decharge för den tid revisionen omfattar.


1922 Landskrona Korrespondenten

1922 01 19. Den för AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet i Göteborg på Öresundsvarvet byggda motorfartyget Canton om 10 400 dwt. har i dag företagit sin leveranstur i sundet norr och söder om Hven. Det väldiga motorfartyget, ett av svenska handelsflottans allra största, avgick från Öresundsvarvets kaj i morse under kommando av hamnkaptenen Nils Wihlborg och har under dagens lopp företagit samtliga vid en leveranstur programenliga prov. Bland deltagarna i turen märktes i främsta rummet mottagaren skeppsredaren Dan Broström samt dessutom representanter för Öresundsvarvet, Burmeister & Wain och Götaverken m.fl. särskilt inbjudna.

Provturen har icke gynnats av gott väder. Det är nästan tjocka över sundet och temperaturen allt annat än behaglig, men vistelsen ombord torde ändå varit angenäm för turens deltagare i de eleganta och rymliga salongerna. Såväl frukost som middag serverades ombord, och att vid den senare en mängd tal växlades med anledning av dagens betydelse säger sig själv.
Huvuddimensionerna å fartyget, vilket sjösattes i september 1921, äro: längd 425 fot, bredd 56 fot, mallat djup 38 fot. Canton är shelterdecked, och det stora maskineriet utgöres av dieselmotorer av Götaverkens tillverkning, som arbetat med Burmeister & Wain patent. Fartyget har byggts till British Lloyds högsta klass, farten beräknas till 12 knop på full last, och maskinerna utveckla härunder 2000 indikerade hästkrafter.
Fartyget har fem luckor ( 28 x 18 fot) med vardera två vinschar samt 10 lastbommar av 5 tons lyft och 1 av 18 tons.
Styrinrättningen erbjuder åtskilligt av intresse även för lekmannen. Den är hydraulisk-elektrisk, försedd med telemotor samt manövreras från bryggan. Det elektriskt drivna ankarspelet har levererats av Asea.
Fyra stora livbåtar finns ombord, och till dessa användas Welins dävertar.
Man kan göra sig en föreställning om lastrummets kapacitet, när man hör att dessas kubikinnehåll uppgår till icke mindre än 570 000 kubikfot. De stora oljetankarna rymmer 1330 tons.
Inredningen är synnerligen gedigen och ändamålsenlig, mahogny har använts till hela fartyget.
Tidigare ha från varvet levererats följande fartyg: Torild, Skirner och Forsvik
å 1850 dwt., Copenhagen, Yokohama och Hedrun (f.d. Hjalmar Blomberg)
å 4370 tons, Gudmundrå å 3300, Atlantic å 8350, Adour å 5035 samt
Sulina å 4535 tons.
11 fartyg ha sålunda hittills byggts vid Öresundsvarvet.

1922 01 21. Motorfartyget Canton, som i torsdags företog sin synnerligen lyckade provtur i sundet, varvid en fart av 13 ¾ knop uppnåddes, anlände till Göteborgs hamn kl 8 i går morse för att där intaga last på sin första resa till fjärran östern. Till befälhavare på det ståtliga fartyget har utsetts kapten C.H Andersson, förut befälhavare på ” Ceylon”.

1922 01 23. Lokomotiv till Ryssland.
Den andra sändningen Trollhättelokomotiv till Ryssland har nu avgått från Landskrona.
Engelska ångaren Tynemouth har inlastat nio lokomotiv och i går morse avgått med Reval som närmaste destinationsort. Tynemouth har i motsats till tyska fartyget Odin, som förde den första sändningen till Ryssland, lastat loken under däck, två eller tre i bredd i fartygets längdriktning, samt tendrarna å däcket bredvid varandra tvärs över däcket.
I likhet med Odin har Tynemouth tidigare transporterat lokomotiv från Tyskland till Ryssland, och ångaren är försedd med en hel mängd speciella anordningar för dessa transporter.



1922 01 24. Loken framme i Petrograd.
De första av de via Landskrona till Ryssland avsända loken ha nu kommit till Petrograd och omedelbart satts i trafik. Förra tyska kustkryssaren Odin väntas i nästa vecka till Landskrona för att fortsätta transporterna, vilka torde komma att pågå större delen av året.

A.B. Öresundsvarvet har inställt
sina betalningar.
Den sista av personalen avskedades i går.

1922 02 01. Redan i lördags nådde oss ryktena om att de ekonomiska svårigheterna vid Öresundsvarvet tagit sådan omfattning att en betalningsinställelse ansågs oundviklig, och under måndagen antog dessa rykten alltmera bestämd form. I går blev de officiellt bekräftade,
i det AB Öresundsvarvet då tills vidare inställt sina betalningar.
Ehuru sålunda icke oväntat kommer meddelandet härom att i vida kretsar väcka det största uppseende. Samtidigt med betalningsinställelsen företogos de sista avskedandena vid varvets anställda ingenjörer, ritare och kontorspersonal. Det meddelas emellertid att bolaget för närvarande ligger i underhandlingar med olika firmor om större beställningar, på vilka det beror om den nu inställda driften kan återupptas.
Bolagets största fordringsägare är Diskonto- och revisionsbanken i Köpenhamn samt Skand. kreditaktiebolaget. Den senare banken har botteninteckningarna och äger sålunda fullt betryggande säkerhet för sitt engagemang.
Varvsanläggningarna representerar ett belopp av över 20 mill.kr. Torrdockan, den största i Skandinavien, anses vara värd 3 miljoner kr.
Det inbetalda aktiekapitalet uppgår till kr. 7 300 000 i aktier a 1000 kr.
Ordförande i styrelsen är konsul A. Du Rietz, Djursholm och verkställande direktör och teknisk ledamot doktor Frans Werner.
Under högkonjunkturen sysselsatte varvet cirka 1200 arbetare.
Enligt vad Ritzaus Byrå erfarit har vid rekonstruktionen av Köpenhamns Diskonto- och revisionsbank bankens engagemang i AB Öresundsvarvet till fullo tagits med i betraktande vid den i söndags företagna uppgörelsen.
Enligt vad som meddelats, torde bolaget trots betalningsinställelsen ha visst säkerhet bakom sig, framförallt i Danmark, där en man med stor förmögenhet, skeppsredare Albert Jensen, lär vara mycket intresserad i företaget. I detta sammanhang kan omnämnas en kanske litet fantastisk historia, enligt vilken Jensen i dagarna vunnit en stor process i Amerika på många millioner kronor, det sägs ända upp till 48 millioner.
Som bekant framkomma på sin tid rykten om, att Hugo Stinnes vore intresserad i varvet, vilka dock dementerades. På initierat håll har man emellertid för sig att den ovan nämnde Jensen är ställföreträdare för Stinnes och att den tyske industrimagnaten likväl har betydande intressen i företaget.
Öresundsvarvets aktier lyder på nominellt 1000 kr. På sin tid, vid nyemissionen under krigsåren, betingade de ett pris av 1600 kr.

AB Öresundsvarvet är något över fem år gammalt. Bolaget konstituerades den 16 december 1915. Aktiekapitalet var då 600 000 kr. Bolagets stiftare och ojämförligt störste aktieägare var konsul Arthur Du Rietz.
Emellertid visade det sig under utvecklingen, att det nya varvet kom att kosta betydligt mer än först beräknades. Varvet var projekterat med två bäddar rör fartyg upp till 4000 dwt. och byggnadskostnaden kommer icke att understiga kr.1 500 000. Konsul Du Rietz sökte då erhålla med delägare i bolaget, som kunde däri insätta större kapital och hänvändelse härom gjordes till flera svenska företag, som kunde tänkas ha intresse härför men utan resultat. Däremot fanns i vårt grannland Danmarkpersoner, som vore villiga inträda i bolaget. Skeppsredaren A. Jensen och hans svärfader Hans Jensen förvärvade majoriteten i bolaget, vars aktiekapital ökades till 4 200 000 kr. Genom en senare utvidgning höjdes aktiekapitalet till 6 300 000 kr. och ytterligare utvidgning skedde sedermera. En mycket betydlig aktiepost överflyttades samtidigt med den andra höjningen av aktiekapitalet på svenska händer.
Direktör Jensen har genom sitt initiativ och sina förbindelser fört varvet fram till en för svenska förhållanden storartad utveckling. För närvarande representera anläggningarna, som nämnts, en summa av 20 milj.kr.
Bäddarnas antal är fyra, varav de två största har en längd av resp.160 och 184 meter. På dem kan det byggas fartyg upp till 20 000 tons. Bäddarna betjänas av
28 st. fasta kranar med en lyftkraft av 2,5 tons och en höjd, varierande mellan
18 o 32 meter.
Plåtslagerihallen, vars dimensioner är 135 x 75 meter, innehåller maskiner, avsedda för de största förekommande dimensionerna.
Dockans dimensioner är längd189,4 meter, bredd i botten 24,66 meter och djup på tröskel 8,53 meter.
Till dockan hör en farbar tornsvängkran, som lyfter 15 tons med 15 meters utliggning eller 10 tons med 20 meters utliggning. Vid en av varvets utrustnings-
kajer—varvet ligger på en halvö med djupt vatten på tre sidor—finns en annan farbar tornsvängkran, ursprungligen byggd för krigshamnen i Libau, som tar
60 tons med 25 meters utliggning.
I januari 1916 började utfyllningarna och hela varvsområdet låg då under vatten. Den 23 juni 1918 löpte första båten av stapeln. Det ligger ett väldigt arbete mellan dessa bägge tider och en verkligt amerikansk företagaranda.
Så har det då inträffat, varom man länge talat, Öresundsvarvet har inställt sina betalningar. Alltsedan början av förra året, med dess oerhörda depression och stora prisfall material visade det sig att det stora företaget finge det mycket svårt att överkomma de vanskligheter, som ofta yppade sig. Några nybeställningar var inte att räkna med och de många reparationsarbeten, man kalkylerat med, uteblev också på grund av det tryckta läge, i vilket sjöfartsnäringen befunnit sig.

Det gällde sålunda närmast att slutföra dr beställnings kontrakt, man hade inneliggande och i och med den stora ångaren Canton slutlevererades stod man utan arbete, varför den tills nu kvarvarande arbetsstyrkan måste avskedas. Dessförinnan hade i olika omgångar avskedanden av arbetare verkställts och en stor del av kontors- och den tekniska personalen hade även redan avflyttat.
Samtidigt med personalens och arbetarnas avskedanden på grund av arbetsbrist blev det alltmer en offentlighet hemlighet, att varvet kämpade med stora ekonomiska svårigheter och vid ett par tillfällen har det sett särskilt mörkt ut. Ställningen har tydligen slutligen varit ohållbar och nu föranlett betalningsinställelse. Visserligen påpekas det att man hoppas, att denna betalningsinställelse endast skall vara tills vidare och att man hyser förhoppningar att kunna ordna förhållandena så, att bolaget inte träder i konkurs. Men inför det faktum, att icke blott vårt land utan även så gott som alla länders varvsindustri för närvarande befinner sig i svåraste lågkonjunktur, synas svårigheterna vara oöverkomliga. På detta område kan man sålunda näppeligen räkna med några nybeställningar eller större reparationsarbeten. Den stora varvsanläggningen är visserligen i verkstadsindustriellt avseende väl utrustad för en del större arbetens utförande, men även inom denna industri äro nybeställningarna synnerligen tunnsådda och konkurrensen på detta område med gamla, stora och härför särskilt specialiserade företag är mycket svår att upptaga.
Det ser sålunda mörkt ut att kunna undgå konkurs. Men å andra sidan får det väl likväl betraktas som enda möjligheten att få varvet konkurrens och driftkraftigt, att det nuvarande bolaget under alla förhållanden rekonstrueras och att aktiekapitalet oh alla värden högst väsentligt nedskrivas. Den högkonjunktur, under vilken varvet tillkommit, har helt naturligt skapat alltför höga värden, som måste avsevärt ned. De gångna årens drift har icke skaffat tillräcklig vinst för att tillåta några mera betydelsefulla avskrivningar vid bokslutets uppgörande, varför en kraftig reducering måste företas för att få bolaget åter på fötter.
För Landskrona stad, som offrat stora summor åt varvsanläggningen, är det ytterst beklagligt, om driften av varvet skulle komma att någon längre tid ligga nere, varför det av alla synpunkter vore önskvärt, att en rekonstruktion snarast möjligt kommer till stånd.

1922-02-07. Villabyggnaden nr 10 i kv. Domherren har av AB Öresundsvarvet
sålts till folkskolläraren A. Wallqvist med tillträde den 1 februari.

1922-02 25. AB Öresundsvarvet, vars styrelse har sitt säte i Landskrona:
Bolagets den 30 april 1920 fattade beslut om aktiekapitalets ökning har ej bragts till verkställighet.

1922-03 09. Engelska ångaren Tynemouth hitväntas om söndag från Windau i och för transport av lok till Reval. F. n. stå icke mindre än 22 lok och lika många tendrar färdiga för utskeppning.
Tyska motorfartyget Odin, som i havererat tillstånd inkommit till Stettin, torde icke kunna återupptaga transporterna förrän i nästa månad.

1922-03-11. I morgon eller på måndag hitväntas ångaren Halgyn från Bergen för att ingå i Öresundsvarvets torrdocka för eftersyn och reparation. Halgyn mäter omkring 11 000 tons.

1922-03-15. Styrelsen lämnar en redogörelse för ställningen.
Styrelsen för AB Öresundsvarvet i dagarna till sina fordringsägare avlåtet en skrivelse av följande lydelse.
” Såsom det är eder bekant har vårt bolag måst tills vidare inställa sina betalningar. De lån bolaget erhållit mot fastighets- och förlagsinteckningar uppgå till över 10 milj. kronor, och högre värde kunna under nuvarande konjunkturer bolagets anläggningar, som dock kostat mera än det dubbla, icke under några förhållande anses äga. Tvärtom synes det vara att befara, att vid en realisation värdet blir betydligt mindre. En rekonstruktion av bolaget är under sådana förhållanden nödvändig.
Arbetet härpå pågår, och möjligheten att genomföra densamma är beroende på, om bolaget kan erhålla en större beställning, som skulle lämna varvet sysselsättning flera år framåt. Bolagets hittills varande förlagsgivare Disconto
& Revisionsbanken och skeppsredaren Albert Jensen i Köpenhamn har förklarat sig, endast under förutsättning att denna beställning blir verklighet kunna medverka till rekonstruktionen. Tillika har det från alla håll framhållits, att utsikterna till att erhålla denna beställning i avsevärd grad minskas, om varvet går i konkurs. Detta förhållande är orsaken till, att styrelsen, oaktat varvets bankkrediter stoppats, och innehavaren av botteninteckningarna genom att utverka förbud för bolaget att sälja såväl behövliga material som skrot även berövat styrelse möjligheten att finansiera en inskränkt drift, ännu icke ansett sig, böra ingiva bolagets konkursansökan. En rekonstruktion i sammanhang med erhållande av nybeställningen utgör enda möjligheten att förskaffa de oprioriterade fordringsägarna någon nämnvärd gottgörelse och denna möjlighet har styrelsen icke velat släppa.
Man har därför med tillvaratagande i möjligaste mån av de inskränkta inkomst tillfällena – särskilt lastningen av de ryska lokomotiven - minskat utgifterna till ett minimum i avvaktan på händelsernas utveckling. Redan i denna eller nästa månad bör det bli klart, huruvida nybeställningar är att vänta eller icke.
Bolaget vädjar därför till sina fordringsägare att under denna tid icke mot bolaget vidtaga några exekutiva åtgärder. Sker detta, så att någon borgenär söker skaffa sig fördelar, som icke från början varit betingade, måste styrelsen givetvis tillse, att konkurs inträder, men i motsatt fall kommer styrelsen att i allt vad på densamma kan ankomma verka för, att även de oprioriterade fordringsägarnas intressen bliva tillgodosedda så långt det är möjligt.”

1922-03-22. Öresundsvarvet i konkurs.
På begäran av Nya aktiebolaget Luth & Rosén och Skandinaviska Kreditaktiebolaget har AB Öresundsvarvet i dag försatts i konkurs.

1922-03-28. Kungörelse.
Jämlikt 19 paragrafen i konkurslagen varder härmed kungjort, att Aktiebolaget Öresundsvarvet på grund av en den 20 mars 1922 till konkursdomaren i Landskrona ingiven ansökan denna dag försatts i konkurs. Första borgenärs-
sammanträdet i konkursen, å vilket sammanträde bl. a. definitivt förvaltare val äger rum, kommer att hållas inför konkursdomaren å rådhusrättens sessionssal å rådhuset härstädes måndagen den 24 april 1922 kl 2 em. Bevakningar, i två exemplar, böra vara ingivna eller med posten inkomna till konkursdomaren senast måndagen den 8 maj 1922. Kungörelser angående konkursen komma att införas i Korrespondenten, Landskrona tidning.

Landskrona rådhus den 27 mars 1922. Konkursdomaren.

1922-04-21. Öresundsvarvets Konkurs. Bristen 5 646 937;71.
Vederbörande boutredningsman har nu förrättat bouppteckning i Öresundsvarvets konkurs. Av densamma framgår att bolagets tillgångar utgöras av:
Fastigheter 7 753 700 kr., därav varvsanläggningen 5 058 500 kr. och
68 bostadshus 1 348 100 kr.
Maskiner 693 500 kr., varvsinventarier kronor 1 071 145, konstruktioner till ångpanneverkstaden 250 000kr. diverse inventarier 112 404 kr. , materiallager 425 070 kr., verktyg och redskap 224 341 kr, samt utestående fordringar 239 327 kr.

Skulderna äro med förmånsrätt kr. 11 939 696 och utan förmånsrätt kr. 4 279 323.
Härav synes att skulderna uppgå till kr.16 219 019:36 och tillgångarna kr. 10 572 081:65, vadan en brist förefinnes på kr. 5 646 937: 71.

Av de större skulderna med förmånsrätt märkas Skandinaviska Kreditaktie-
bolaget kr. 4 869 682:33 och Köpenhamns Disconto och revisionsbank
6 000 000 kr. samt utan förmånsrätt Köpenhamns Disconto och revisionsbank
kr. 2 846 445:47, etatsrådet N.C.Monberg, Köpenhamn, kr. 211 000,
Nya Aktiebolaget Luth & Rosén kr.49 221:43 och Hugo Stinnes kr. 248 770:52

- - -

Bilder: Arbetarrörelsens Arkiv i Landskrona, Landskrona Varvshistoriska förening. 

Källor: Landskrona Stadsmuseum, Landskrona Korrespondenten, Landskrona Stadsarkiv 

Denna text är framtagen av Varvshistoriska Studiecirkeln: Christer Andersson, Ingvar "Frasse" Bengtsson, Sture Berglund, Jan Bergling, Leif Ingvarsson, Bengt Lindfors, Bruno Nikolausson, Åke Nilsson, Göran Olsson, Sten Sandelin och Per Tunander.

Materialet har sammanställts av Ingvar "Frasse" Bengtsson och Bengt Lindfors.

Back to content | Back to main menu